Fyra frågor
Fyra frågor till Andreas Fhager av Gunilla Brocker
Forskningsprojektet ”Strokefinder” ska testas på toppsjukhus i Storbritannien och Irland. Docent Andreas Fhager och professor Mikael Persson, vid Institutionen för signaler och system på Chalmers tekniska högskola, driver forskningsprojektet.
Vinnova och Svenska Exportrådet satsar på Strokefinder för International Testbeds UK 2012. Vad innebär detta?
– Strokefinder kan nu installeras på några av de mest framstående sjukhusen i Storbritannien och Irland. Möjligheten att få testa vår utrustning på patienter, i samarbete med ledande brittiska och irländska specialister på stroke, känns oerhört spännande och viktig för den fortsatta forskningen.
Står tekniken inför ett internationellt genombrott nu?
– Det är ett stort steg i den riktningen i alla fall. Mikael och jag har arbetat tillsammans med att utveckla den grundläggande mikrovågstekniken under flera års tid, och det som nu krävs innan den kan användas i bred skala är att vi kan visa att tekniken fungerar i praktiken i ett flertal lyckosamma kliniska studier. Och att vinna bred acceptans internationellt är av avgörande betydelse för Strokefinders framtid.
– Målet är ju att den så småningom blir standardutrustning på sjukhus och i ambulanser världen över. Nu får även en bredare skara läkare och opinionsbildare på den internationella arenan möjlighet att bekanta sig med den nya teknologin, som vi tror kan innebära ett paradigmskifte inom strokevården.
Strokefinder ger en väldigt snabb diagnos jämfört med dagens metoder. Vad betyder det för de människor som drabbas av en stroke?
– Med snabb diagnos och behandling får de drabbade dramatiskt mycket bättre chanser att överleva, och att slippa bestående men och handikapp. Av de ca 30000 människor som årligen drabbas av stroke i Sverige, är det ca 25000 som orsakats av blodpropp. Dessa kan mycket framgångsrikt behandlas med propplösande medicin, som måste sätts in inom fyra timmar. Men idag är det bara knappt 2000 blodproppspatienter som hinner diagnosticeras i tid för att kunna få denna behandling. Vi missar alltså att ge behandling i tid till 23000 strokeoffer om året i Sverige!
– Men med vår Strokefinder på plats i ambulansen skulle man kunna genomföra diagnostik och starta behandling direkt på ett stort antal patienter. Hos de övriga 5000 personerna orsakas stroken av en blödning, som absolut inte får behandlas med propplösare, då det förvärrar skadan. Men rätt medicinsk bedömning är en kamp om tiden även för denna grupp, som tas om hand på andra sätt.
Detta är ju en uppfinning med ursprung i Chalmersforskning. Berätta lite om utvecklingen av tekniken?
– Under sent 90‐tal arbetade Mikael med att svara på frågan om mobiltelefonstrålningen hade någon skadlig hälsopåverkan på människan. Det är en oerhört svår fråga som fortfarande sysselsätter många forskare världen över. Men Mikael insåg däremot att olika vävnadstyper ger olika påverkan på det elektromagnetiska strålningsmönstret på sin väg genom kroppen. Varför inte utnyttja effekten för medicinsk diagnostik?
– Det var också då, 2001, som jag började arbeta tillsammans med honom för att utveckla denna teknik. Arbetet bestod först i att utveckla algoritmer och mätsystem. När vi sedan fick höra från olika läkare på Sahlgrenska att dagens långsamma diagnostik av strokepatienter var ett stort problem insåg vi att mikrovågstekniken skulle kunna vara lösningen. Idag bedrivs forskningen i ett större team med olika kompetensområden, i samarbete mellan flera olika partners på Chalmers, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Medfield Diagnostics AB.